Sitter fortfarande kvar.

Har inte kommit så mycket längre än så här. Som sagt så går hela min kropp och hela mitt psyke på lågvarv idag. Har egentligen ingen ork till någonting just nu, men det känns helt okej ändå. Får se om det bär av ut i skogen till Noppans kalas eller inte. För mig känns det lite som att det kvittar just nu. Inget ont mot dig Noppan, men vi ses ju imorgon!

Har ju glömt bort helt att nämna att jag ska börja dansa bugg om ett par veckor. Har sett fram emot det i en väldigt lång tid nu, har stött på en del hinder med danspartner på vägen, men idag skrev Robert att han ordnat det. Så den 24:e drar det igång. Varje måndag i 8 veckor framöver. Det ska bli så sjukt jävla roligt, för det här är något jag velat göra i flera år!

Det känns som att jag, sakta men säkert, få mitt liv tillbaka. Pusselbitarna faller på plats och jag kan faktiskt se hur bra min framtid kan bli. Jag älskar mitt liv och jag älskar han jag lever det med. För alltid, Thomas.

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0