Babylii- mina mirakel.

Kanske min oro grundas av att min tillit till människor är så liten. Jag måste inse och acceptera. Människor kan bete sig fruktansvärt och det är dags för mig att börja sortera bort folk som gör att jag hela tiden mår sämre. Vissa är svårare än andra, men jag måste för min egen skull. Min verklighet ser ut så idag, att jag umgås med en del människor som jag har noll respekt för. Detta kan inte vara bra för någon av oss inblandade. Folk har genom åren kallat mig kall och känslolös, men känner man mig så vet man att det är precis åt motsatt håll. Jag bryr mig om alldeles för mycket, tar åt mig av vad folk talar om bakom ryggen och jag suger åt mig som en jävla svamp när folk slänger kommentarer, bra och dåliga. Ibland kan man tro att jag är tillbaka som en osäker 14 åring igen. Tack och lov så vaknar jag upp då och då och inser vad jag håller på med, ställer mig stadigt på jorden och berättar för folk att jag förtjänar bättre. Jag är inte elak, bara ärlig. Jag skäller inte, bara gör människor medvetna om att det inte är okej att bete sig ruttet.
I'm hanging in there.

Min egen lilla terapi som slutade med en del inköp från Carlings, BikBok och HM.

         
T-shirts 199:- CARLINGS.

         
Rosa tröja 199:-, Ljusgul tunika 249:- HM.


Tights 1 par 99:-/2 par 149:- BIKBOK.

Mötte farmor vid 11.00 för lunch och var hemma igen till 14.00 för att möta upp hunden. Thomas har hockeyträning ikväll så det blir nog en lugn kväll framför teven med Kia. Ska försöka bryta idétorkan så man får något att äta till middag också. Varit sämst på maten senaste veckan typ.
Nä, nu ska jag göra en tillbringare med kall apelsinsaft och sätta på en bra film tror jag.
Puss så länge! *

Vet inte om det är vädret och ensamheten som påverkar mig, men det känns som att något inte står rätt till. Men vad har hänt och vem är inblandad?

Jag har verkligen blivit dålig på att skriva här. Det är för jag inte har den blekast vad jag ska skriva om. Hur mycket tråkigt orkar ni läsa liksom??
Har anmält intresse på två lägenheter till i Enköping. Väntar fortfarande på info om den vi blev erbjudna. Har ingen aning om vart någonstans i kön vi är.
Inte hört ett ord om något jobb. Fortfarande samma skit.
Har hunden idag mellan 7-15. Skönt att ha lite sällskap i alla fall.
Ska försöka få hem forden från Hässelby idag, hoppas på bättre lycka den här gången.
Hade tänkt göra en kycklingsallad till middag idag. Försöker slimma maten lite. Eller? (Åt på Max igår).
Buggade igår igen, fick lära oss två "turer" (två olika sätt att snurra på). Mycket info att ta in och har ont i fötterna idag. Himla kul är det i alla fall. Ser fram emot nästa gång.
Imorgon tänkte jag ta en runda på stan. Måste till apoteket och lite så, kanske ska fråga Emma om en lunch?..
Har haft en speciell känsla i magen nu i en vecka ungefär. En bra känsla. Vet inte riktigt hur jag ska bveskriva den, men den får mig att koppla av, trivas och känna mig trygg. Det är med Thomas jag ska dela mitt liv. Typ en sådan känsla. Äsch, för svårt att beskriva. Det känns utan tvekan bra i alla fall.
Så...nog med onödig, överflödig information nu.
Ha det så fint, hörs.

    

Jag har sällan blivit så glad som när jag fick träffa min underbara lillebror igår.
Men jag har heller sällan blivit så besviken som jag blev på min mor igår.
Jag trodde att hon i alla fall ville se mig, se så allt var bra. Men nej. FEL! Det ville hon inte.
Så gårdagen blev ett rus av lycka, tills på hemvägen då jag ganska direkt märkte av hur ont det verkligen gjorde.
Att det ska behöva vara så här. Det hemska är att jag faktiskt inte vet vad som har gått fel. Vad jag har gjort mot henne för att hon ska tycka så illa om mig har jag ingen aning om. Pappa dog och nu kan hon inte ens titta på mig. Jag är mer omtyckt av svärmor än vad jag är av min egen mamma. Konstigt, men all kärlek till Eva som är en klippa i det här.

Om jag blev kallad Blondie förrut, vad ska dom kalla mig nu..? Brownie? :P

                     

Nu är det försent att ändra sig :P

Åh vad jag hatar mig själv när jag får dessa anfall. När jag helt plötsligt får för mig, att "nu ska jag klippa mig" eller "nu ska jag färga håret mörkt". Jag vet att jag inte är ful i brunt hår, det kan vara jättesnyggt. Många säger till och med att jag passar bättre i det. Men jag vet också att jag ändå kommer att bli blond igen senare. Det är ju faktiskt inte värre än att jag färgar håret, inser att jag trivs bättre i blont och färgar tillbaka. Ja, det sliter på håret, men om man tar det lite i taget sen.
Har ingen aning om varför dessa infall kommer så hastigt, trodde ett tag att det var mina pms-syndrom, men eftersom jag precis haft min mens så vet jag inte alls vad jag ska skylla på. Äsch, vafan! Nu gör jag det här. Det kan inte gå mer än åt helvete.

Igår invaderades datorn av virus, har knappt vågat peta på den sedan dess. Nu verkar det ändå ganska lugnt. Hoppas Thomas fick bort allt. Själv hade jag ingen aning om vad som hände när internet plötsligt stängdes av igår morse och det började blinka rött och grejer. Efter ett tag fattade jag vad det handlade om, för det såg ut precis som det gör på film. ("WARNING; WARNING") Hoppas det är lugnt nu i alla fall.
Får se vad som händer ikväll, beror lite på vad vädret tillåter.
Imorgon bär det av till Nora för att träffa lillebror och gå på marknaden. Det har jag sett fram emot jättelänge nu. Tyvärr missar vi Vega-baren, men det tycker i alla fall jag att det är värt. Hoppas Thomas inte får allt för tråkigt där borta bara. Jag tror han kommer tycka det är lite mysigt också. Nora har en tendens att ge ett bra intryck, för det är ett väldigt fint samhälle. Om jag och morsan hade kunnat bete oss som folk runt varandra och om jag inte hade träffat Thomas den där helgen när jag precis skulle säga upp min lägenhet, så hade jag själv varit bosatt där nu. Så det kan bli, hur fort allt kan ändras. Jag är dock väldigt glad att jag valde att ge Thomas och mig en chans, för annars hade jag nog alltid gått och undrat över hur det kunde ha blivit. Och gudarna vet att vi har det underbart tillsammans! Det här byter jag inte ut för allt i världen. Vår gemensamma lycka är något som jag alltid kommer att kämpa för. Jag är nöjd över mitt val att stanna.
Tack för titten!

Vaknade klockan tre i natt av att det luktade förtaskigt i lägenheten. Hunden hade skitit på golvet. Kvart i sju väcker Thomas mig: "Du, hunden har skitit igen". Tre stora högar och en pöl på badrumsgolvet. Tack och god morgon på dig också liksom. Bara hoppas att Kia inte har fått något problem med magen, utan att det är något hon har fått i sig, som är borta nu. Så det var min start på dagen det. Mitt liv i ett nötskal :)

För första gången någonsin har jag lyckats sova bort en hel dag. Har bara varit uppe och vänt två gånger och sedan lagt mig och somnat direkt igen. Jag som annars är den mest morgonpigga människan ever, typ. Det måste vara buggen igår, vet inte vad annars jag ska skylla på... Nu är jag extremt jävla, jättehungrig, för har inte fått i mig annat än lite vatten idag. Vad finns det att välja på liksom? Kan ju vara därför man är så orkeslös också. Hursom, det är fan inte lätt att vara fattig.

Jag lyckas först och främst att somna om och dessutom sover jag till kl:11. Det har inte hänt det senaste halvåret i alla fall. Men nu känner jag mig ordentligt utvilad. Vet inte riktigt vad jag ska/borde göra idag. Ta disken, for sure, men annars..?
Kylskåpet är tomt, finns knappt någon mat hemma. Suck , hatar det. Vill kunna laga mat till Thomas kommer hem, känner mig som värsta loser flickvännen som bara sitter på sitt feta arsle hela dagarna. Hur som, inte mycket att göra åt eftersom jag inte har fått mina pengar ännu. Hoppas dom hinner komma innan lördag bara, så man åtminstone kan köpa en glass till lillebror liksom. Aja. Nog med struntprat nu.
Återkommer.

-Gå och lägg dig igen för faaan!!

Suck, pust...helt slut. Men fysatan vad roligt det var! Vet att det hade varit ännu roligare att få dela det med Thomas, men det är på ett sätt väldigt bra att jag har något att göra när han har hockeyträning sent. Idag fick vi lära oss grundstegen, så jag är ingen buggmästare ännu. Nästa gång ska vi tydligen lägga till en snurr och lite så, så det ser jag fram emot. Synd bara att killarna har så dåligt självförtroende, så det blir inte att dom släpper loss riktigt. Tänkte gå dit på torsdag igen mellan 20-22, för då är det någon form av öppet hus, då vem som helst kan komma in och dansa. Bäst att passa på, så man kan impa på sina kurskamrater nästa måndag, haha. Har i alla fall haft en riktigt rolig kväll och som tur var så var man väl (utan att skryta allt för mycket) en utav dom bättre i gruppen :P ;) Ser fram emot nästa gång.
Hämtade Kia på vägen hem, så kände mig ganska trygg när jag gick genom Södertälje-mörkret trots allt. Har henne två nätter nu. Tydligen så sover hon hela nätterna också, så det ska väl inte vara några som helst problem.
Hade ytterligare lite strul och vidare diskussioner med min kära mor idag, men hoppas att det mesta är löst nu, så man inte får höra massa gnäll i efterhand.
Hur som, snart kommer Thomas också hem, så då blir det nog nästan direkt i säng, för man märker att det har hänt saker idag. Det behöver inte vara så mycket för att det ska märkas, när man är van att gå hemma nonstop.
Ha det så bra och sov så gott.
//Linda

Har nyss varit inne på ehb och uppdaterat. Tydligen har vi blivit erbjudna två lägenheter i Enköping. Vi och flera andra. Är inte helt hundra på hur något sådant funkar, men jag är bara glad att vi redan har fått respons! :) Får höra runt lite, så får vi se sedan. Ska försöka fylla på telefonen idag så att jag kan ringa Björn (Thomas kompis) som eventuellt kan försöka ordna ett arbete till mig i Sthlm. Jag låter mig själv hoppas lite på att allt snart kan vara ordnat, att vi snart kan börja vårat liv tillsammans på allvar. I en lägenhet där båda känner sig som hemma och med en mer ordnad ekonomi. Nej, det går ingen nöd på oss idag, vi klarar oss. Men vet innerst inne att Thomas inte ser den här lägenheten som sitt hem, vilket jag förstår. I stort sätt allt här hemma är mitt. Jag har möblerat, jag har valt tavlor, det är mitt porslin i köket. Allt. Plus att vi båda vantrivs något fruktansvärt här i Södertälje. Det skulle vara så otroligt skönt om vi snart kunde börja packa våra kartonger och flytta till något som var vårat, på riktigt.

Hela dagens planering hänger egentligen lite på vädret. Mat ute i husvagnen skulle ju vara mycket trevligare om det inte regnade, likaså kräftskivan ikväll. Det är bara att hålla tummarna för att det slutar regna tills det är dags att åka.
Har börjat morgonen med en lång, varm dusch och lite städning. Allt medans Thomas fortfarande sover. Önskar att jag också kunde fått sova ett par timmar till, eftersom klockan blev över 4 innan vi somnade imorse. Men fem timmar får väl räcka. Kanske hinner ta en powernap på väg till husvagnen eller hem därifrån sedan. Hur som, har klarat mig på mindre förut.
Bryggde en kopp kaffe i natt. Den smakade extra gott, bara för att kaffebryggaren var helt ny. Jag som inte dricker kaffe, annat än hos farmor (typ) har varit sugen på kaffe i två dagar i rad nu. Vuxenpoäng till Linda!
Nä, man kanske skulle pröva att lägga sig i sängen igen, för jag är faktiskt väldigt trött. Det har ju faktiskt hänt förr att jag har lyckats somna om en stund.
På återseende!
Linda.

Måste...hålla...mig.....vaaaken!
Helt sinnessjukt hur trött jag blev direkt när jag kom innanför dörren hemma. Har varit nere på klubben ett par timmar och varit ute med hunden en sväng efter att jag lämnade Thomas på Södermalm, men nu är jag helt slut. Måste dock hålla mig vaken några timmar till, tills min karl vill hem därifrån. Skulle ju i och för sig kunna sova en liten stund efter att Annelie har hämtat Kia nu snart, men risken är väl att det bara blir värre. Chansen är ju ungefär 50/50 känns det som. Får se hur man gör. Antingen somnar man eller så tittar man på en rulle för att få tiden att gå. Hoppas att Thomas inte vill hem allt för sent bara, vill ju liksom inte köra och hamna i diket.
Detta är ju visserligen ett ypperligt tillfälle att inviga nya kaffekokaren!! Får nog ta och göra det om ett tag :) Men först ska jag hinka i mig lite Cola :P

 Min räddare i nöden!

*Host, host, snörvel*

Attans, idag är jag riktigt hängig. Blä. Jag som aldrig är sjuk annars tycker att nu är jag inget annat än sjuk och har krämpor. Dom här KILLER-mensvärkarna gör inte min dag bättre.

Men men, nog gnällt ifrån mitt håll på ett par minuter. Ikväll kommer Thomas träffa en polare för ett par öl, så det blir en riktigt lugn kväll hemma. Hade jag inte varit hundvakt så skulle jag kunnat passa på att rycka upp mig lite och ringt tjejerna för en utekväll, men nej, det får vara så länge. Jag skjutsar Thomas dit han ska och hem i natt sen, så han kommer hem helskinnad :) Han går inte ut med sina kompisar så ofta, så det gör jag så gärna. Typiskt bara att dom hela tiden ska ut i Stockholm. Jag med mitt lokalsinne hittar inge vidare där, hehe. Men vafan, åker man i tid bara så ska det nog inte vara några större problem. Jag hittade ju till Slussen sist, även om det tog trekvart för mig att komma in på parkeringen där jag skulle hämta honom och att jag den kvällen bröt mot säkert 20 trafikregler. Äsch, det är inte så noga :P

Hämtar Kia strax innan två idag, blir kvällspass nu i några dagar. Får vi se hur det känns att gå ut i Södertälje nattetid igen. Det har jag inte gjort på typ ett år nu, efter all skit man råkat ut för på väg hem från krogen och liknande. Förhoppningsvis får man vara ifred när man har hunden. Hon är ju trots allt ganska stor. Men jag skulle ljuga om jag sa att jag inte var nervös, för det är jag.