Namnsdagsfirande med våfflor hos farmor.
Thomas har lyckats ta sig från sängen till badkaret, där jag tror att han faktiskt har somnat om. Får väl kolla in till honom lite då och då, så han inte typ drunknar.
Själv ska jag försöka få i mig lite mat. Håller ju på att tyna bort här... NOT! :)
Det är så skönt att bara vara allmänt nöjd med tillvaron. Ett lugn sprider sig och jag kommer på mig själv med att jag faktiskt kan koppla av då och då. Stressen från 2008 märks av mindre och mindre när allting nu faller på plats. Jag älskar det liv jag lever.
Jag älskar.
2009/04/05
Igår natt var jag inne i Sthlm och snurrade. Åker sällan ensam i stan, då mitt lokalsinne knapppt existerar. Efter några "Om" och "Men" så hittade jag iaf till Slussen. Sen fick jag stå där och vänta i nästan en timme. Anyway. Fick hem honom hel, så det var det klart värt. Som vanligt har jag vaknat äckligt tidigt idag. Thomas lär ligga och snarka ett antal timmar till haha.
Så, ur ska man fördriva söndagen? Ligga kvar i sängen fram till kl:15 har blivit en standard på söndagar sedan jag skaffade mig en karl, hehehe. Men idag blir det nog ner till klubben en sväng, han måste kolla avgassystemet på bilen. Jag var mäkta populär när jag kom brölande i natt, tss.
Nää...Om man skulle ta sig in i duschen kanske. Håret åt alla håll.
Take care.
xoxo
Upp och ner.
Jag kan inte låta bli att tycka att det är synd att min pappa aldrig fick träffa Thomas. Kräsen som pappa var, så vet jag ändå att han hade tyckt om honom jättemycket. När min pappa hastigt gick bort i december var mitt liv en enda stor röra. Allting var kaos, jag var deppig efter att ha varit sjukskriven en längre tid och sedan blivit av med jobbet. Ingenting var självklart eller säker i mitt liv, jag levde på flykt från allt. Psyket var lågt och jag hade det allmänt svårt att få vardagen att fungera. Det var så pappa såg mitt liv dom där sista dagarna.
Nu är allting förändrat. Jag har fått rätsida på det mesta och Thomas har gjort mig till den lyckligaste i världen. Det är så här mitt liv skulle varit i december. Jag kan bara hoppas på att pappa på något underligt jävla vis vet om hur bra jag mår idag, trots att saknaden av honom egentligen bara blir större och större. Men jag tillåter mig själv att gråta när det gör som allra ondast. Nu vet jag ändå att jag inte står ensam. Jag har någon som ser till att jag har båda fötterna på jorden.
Solen skiner, det är varmt. Jag längtar tills jag får hålla om min kärlek igen om några timmar.
Åh, som jag trivs med mitt liv nu när jag har dig.
Min vändning 2009.
Därför tänker jag bombadera er med min lycka. Jag tänker gnugga den i era ansikten och fortsätta flina så här fånigt, som jag har gjort dom senaste veckorna, sen jag upptäckt hur viktig han faktiskt är för mig.
Att jag har träffat någon som han är ofattbart. För mig är det obegripligt att en människa kan komma att bli så mycket. För mig är han ett hopp, en dröm, en längtan, en mening och en fortsättning. Han är allt jag letat efter och lite till.
Just nu ligger han och sover i min säng. Förstår att han är trött. Det är bara jag med min totalt rubbade dygnsrytm som går upp klockan sju en lördagmorgon efter ölande. Kommer på mig själv med att gång på gång fastna med blicken på honom. Jag skulle kunna titta på honom i en evighet. Han har verkligen vänt allting upp och ner. Känslor jag inte visste existerade dyker upp och gör mig förvånad. Kan man verkligen känna så som dom gör i dom där överdrivet romantiska dramafilmerna? Tydligen.
Mitt liv går vidare med honom nu. Jag tänker satsa allt på att få det här att fungera. Han är en klippa. Han lyssnar när jag behöver prata, han tar hand om mig när jag har en svår dag. Han får mig att känna mig viktig. Om det inte är det här som kallas kärlek, så säg. Jag vet att jag är på rätt spår. Han är den jag har väntat på att få ge mitt hjärta till. Jag vill att hela världen ska veta hur mycket han betyder för mig. Alla som har träffat honom tycker att han är en jättefin kille. Dom säger att "honom ska du vara rädd om". Det ska jag, det är jag.
Jag ser en framtid tillsammans med den här underbara människan. Jag ska skapa ljuva minnen ihop med honom.
TB.
