Min vändning 2009.

Jag nästan skäms för att berätta hur lycklig jag är. Jag får nästan dåligt samvete. Nyckelordet är ´nästan´.
Därför tänker jag bombadera er med min lycka. Jag tänker gnugga den i era ansikten och fortsätta flina så här fånigt, som jag har gjort dom senaste veckorna, sen jag upptäckt hur viktig han faktiskt är för mig.

Att jag har träffat någon som han är ofattbart. För mig är det obegripligt att en människa kan komma att bli så mycket. För mig är han ett hopp, en dröm, en längtan, en mening och en fortsättning. Han är allt jag letat efter och lite till.

Just nu ligger han och sover i min säng. Förstår att han är trött. Det är bara jag med min totalt rubbade dygnsrytm som går upp klockan sju en lördagmorgon efter ölande. Kommer på mig själv med att gång på gång fastna med blicken på honom. Jag skulle kunna titta på honom i en evighet. Han har verkligen vänt allting upp och ner. Känslor jag inte visste existerade dyker upp och gör mig förvånad. Kan man verkligen känna så som dom gör i dom där överdrivet romantiska dramafilmerna? Tydligen.

Mitt liv går vidare med honom nu. Jag tänker satsa allt på att få det här att fungera. Han är en klippa. Han lyssnar när jag behöver prata, han tar hand  om mig när jag har en svår dag. Han får mig att känna mig viktig. Om det inte är det här som kallas kärlek, så säg. Jag vet att jag är på rätt spår. Han är den jag har väntat på att få ge mitt hjärta till. Jag vill att hela världen ska veta hur mycket han betyder för mig. Alla som har träffat honom tycker att han är en jättefin kille. Dom säger att "honom ska du vara rädd om". Det ska jag, det är jag.

Jag ser en framtid tillsammans med den här underbara människan. Jag ska skapa ljuva minnen ihop med honom.
TB.

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0