Ett acceptabelt kaos.
Jag lever. Och efter omständigheterna så tackar jag.
Ingenting blir som jag planerar. Det är mitt liv i ett nötskal. Idag kan jag nästan bara skratta åt det.
Tack Kent, för allt mentalt och praktiskt stöd jag fått sedan pappas plötsliga död i december. Du har tagit på dig rollen som "fadersfigur" och inga ord beskriver min kärlek och tacksamhet tillräckligt.
Ingenting blir som jag planerar. Det är mitt liv i ett nötskal. Idag kan jag nästan bara skratta åt det.
Tack Kent, för allt mentalt och praktiskt stöd jag fått sedan pappas plötsliga död i december. Du har tagit på dig rollen som "fadersfigur" och inga ord beskriver min kärlek och tacksamhet tillräckligt.
Kommentarer
Trackback