Babylii- mina mirakel.

Nu, när jag har det lite svårare än vanligt, söker jag desperat efter råd och lösningar. Men det finns ingen som egentligen kan berätta för mig hur Jag ska hantera Min sorg. Detta är helt upp till mig själv. Bara jag vet vad som är bäst för mig. Eller..? Nu när jag känner att jag står och trampar, inte kommer vidare, inte vet hur jag ska arbeta för att kunna må så bra som jag förtjänar att göra. Hur kan jag leva utan honom?


                               
   Oavsett om förlusten inträffade nyligen eller för länge sedan kan den fortfarande begränsa ditt liv.



Att släppa taget och gå vidare är vanliga råd vid förluster. Skulle jag inte göra det om jag bara visste hur? Hur många gånger har jag inte hört: "Livet går vidare" "Tiden läker alla sår" "Var tacksam för det du har" "Han har det bättre nu" och framförallt "Var inte ledsen"..?
Jag behöver vara ledsen i det här. Egentligen har jag inget val, för rätt vad det är så kommer det över mig. Och då kan jag inte göra annat än att gråta, hysteriskt eller stilla, beroende på sinnesstämningen.

                                                      
         ..att börja varje enskild dag och varje enskilt ögonblick på nytt och aldrig ta något för givet.


Obearbetad sorg leder till att vi håller tillbaka våra känslor och får svårare att känna glädje.
Jag var inne på en hemsida, tror det var umo.se och läste om sorg. Hur man "ska" bearbeta och hur sorgen kan ta form. Det stod även om hur kroppen och psyket kan reagera vid en förlust.

Man kan:

få svårt att koncentrera sig   (check!)

bli arg och irriterad     (check!)

pendla snabbt mellan att vara glad, ledsen och arg    (check!)

bli jättetrött och känna sig helt slut    (check!)

sova sämre på nätterna     (check!)

inte ha lust att göra saker     (check!)

få ont i kroppen     (check!)

börja äta mer eller mindre.     (check!)

                                          
                                                            Ofta delar man in livet i före och efter.



I vårt samhälle får vi lära oss hur man skaffar sig saker men inte om hur man hanterar förlusten av dem.

"Sorg är som att sträcka sig efter någon som alltid funnits där, bara för att upptäcka att när jag behöver honom ännu en gång finns han inte längre kvar".

                                       
          Jag älskar dig för allt du var och för allt du gjorde mig till. Benny Hefvelin 1946/09/28-2008/12/08.

                                                         


~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~

-Jag håller så många minnen i mina händer. Jag kan nästan höra dig säga mitt namn. Jag kan nästan se dig le. Nästan känna värmen av din omfamning. Men nu finns ingenting kvar förutom tystnad. Är detta vårat farväl?

- Linda, du oroar dig alldeles för mycket. Mitt barn, jag ser din sorg. Du är inte ensam i livet, även om du kan tro att du är det.

-Jag trodde aldrig att den här dagen skulle komma så tidigt. Vi fick ingen tid till att säga hej då. Hur kan livet bara fortsätta? Jag är så vilsen utan dig. Nu finns bara tystnaden kvar. Är detta farväl?

-Jag är så ledsen att din värld har rasat samman. Jag ska vaka över dig dessa nätter. Vila ditt huvud och sov en stund. För mitt barn, detta är inte vårat farväl.


~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~


                          

                                                                              Jag ska leva.